Trött. Ledsen.

Startar gräl med finaste mannen som ville ha mitt råd. Jag orkade inte och nu skäms jag för att jag inte uppbådade lite extra tålamod. Men finns det något jag hatar så är det att boka boende, resor och annat mög. Usch, panik. Undrar varför han ville involvera mig? Suck.

Land är valt. Panik över alla pengar som flödar, men jag visste ju att adoption är dyrt. Det går, men idag känns allt tungt. Såklart sjukt mycket på jobbet också. I morgon äntligen fredag.

Pratade med syster idag. Hon meddelade att hon efter mycket grubblande bestämt sig: hon ska inte ha barn.

Mailade till mamma som genast vill börja sticka barnkläder och köpa vagn. Och som out of the blue skrev att hon kan slå vad om att jag är gravid inom sex till åtta månader.

...och imorgon tackade jag ja till att hjälpa till på ett barnkalas. Det börjar kl fem. Hur ska jag hinna från jobbet? Varför sa jag ja?



♥ miss mary (fortfarande trött och ledsen)