miss mary wants to be mammaledig

För nu är jag så utbota trött på att arbeta. Jag vet att det inte ska vara orsaken, men jag hade liksom tänkt att utnyttja mina talanger på mitt nuvarande jobb en stund och sen vara mammaledig. Nu  känner jag mig fångad i en fälla. Söka nytt jobb och eventuellt (man måste ju få hoppas!) bli gravid med detsamma? Eller stanna och bli helt bitter för att det kommer ta 4 år att få en knodd?
Blev så ledsen på ett möte i morse. Inte kul. Men jag stod på mig och det är jag iaf stolt över. Min ena chef är väl mindre glad över att jag tog plats... 

♥ miss mary

miss mary and the offerkofta

Den satt åt ett tag, men nu är den av. Och dessutom var det ingen offerkofta (bara mitt försök att hitta orsak) - det var melankoli! Ska inte kämpa emot sorgen när den kommer, det blir bara värre, det vet jag ju egentligen.

Senaste insikten är även den om rätt och fel beslut. Jag tar "ett" beslut, inte "rätt" eller "fel" beslut och detta ger sedan utslag, beroende på hur jag handlat känns det då bra eller mindre bra. Poängen är att JAG kan styra!

Jag vet inte om det är rätt tid för att sätta in ett fryst embryo snart, men nu har vi bestämt oss och gör det. Så får vi hoppas på ett resultat som känns rätt! ;-)

♥ miss mary

miss mary is waiting

Offerkoftan har åkt på. Sitter hårt som bara den. Har försökt att få av den, men hittills sitter den där. Nära till tårar. Sminkade mig och satte upp håret fint i morse så att iaf det skulle vara fint. Väntan tär på mig. Egentligen skulle jag vilja göra det mesta av tiden som "blir över" när man väntar, men hur det nu är så får jag inte till det. Jag vill inte vänta mer nu. Allt är långtifrån perfekt, men vilken unge kommer till en perfekt familj? De flesta är ju som jag: Normala. Konstiga. Glada. Ledsna.

Samtidigt som väntan är outhärdlig är även känslan av att inte ha hunnit med jobbig. Vad mer borde jag göra/ha gjort innan vi sätter in ett fryst embryo? Slösar jag bort ett om jag inte kommer ner till BMI 25? Fastnar det om jag inte är superglad och njuter av livet? Är kondisen rätt? Har myomen börjat växa igen? Borde jag kolla? 

♥ miss mary

miss mary wonders

Jag undrar om jag är rädd. Rädd för att må bra och ändå inte vara nöjd. Rädd att bli avslöjad, att inte duga och att bli ratad. När jag skulle köpa en present igår kom det helt plötsligt att handla mer om hur presenten skulle avspeglas på mig. Tycker han att den är för billig, fånig, onödig? Jag måste vara helt misslyckad, slösig, snål. Intressant.
Jag undrar även om jag är sjuk, om järnvärdet inte har gått upp som det ska eller om den enorma trötthet jag känner delvis är psykisk. Bara att kämpa på... målet finns där! Mitt barn...

♥ miss mary