söndag 29 januari 2012

miss mary WANTS HER LIFE BACK!!!
miss mary wants breakfast

Är tidigt på jobbet som vanligt. I detta nu borde jag befinna mig på gymmet, men det gick inte. En social helg med vänner och barnvaktande av lilla E gjorde mig inte hel, lugn och avslappnad utan till en disktrasa. WTF?! Jaha, så inte ens det orkar man numera. Dessutom så blev jag irriterad på en kollega och fräste i fredags och det gick överstyr. Hon blev skitledsen och jag var tvungen att verkligen be om förlåtelse. Så det har jag också tänkt på under helgen. Utöver det så råkade jag kika på fejan under den härliga söndagspromenaden och såg att min vän lagt ut att hon fått barn nu och är jättelycklig. Typ 60 gillande och 55 kommentarer. Aj. Ska inte titta där igen. Inte bra att läsa alla kommentarer...
Den här bloggen speglar verkligen hur jag mår. Ytterst deppig läsning. Blä. 

miss mary

onsdag 25 januari 2012

miss mary is still happy, but also very sad

Så, efter några dagar med väääldigt nära till tårarna och den oändliga orättvisan i att jag inte fick någon baby, men att det lyckades för min vän, har jag hämtat mig något. Fortfarande otroligt ledsen (överväldigande ledsamhet som bara väller upp) och utan psykofarmaka.
Utan psykofarmakan känner jag mig som när jag var tonåring. Ingen riktig koll, dåligt självförtroende och malande tankar...just nu undrar tex om jag förolämpade en manlig ("jag är så väldigt viktig och min åsikt är den enda rätta, när du säger nåt markerar jag med att inte replikera, inte titta på dig och med att byta ämne") kollega vid lunchen? Han var lite otrevlig till slut faktiskt. Jag gick. De tankarna slipper man med psykofarmaka. Vem sa vad? Vems fel? Vad tycker andra om mig? Hade jag fel? Allt blir så stort och djupt och alldeles för djävligt krångligt.
Men, men... om det ger mig en ökad chans till barn så får jag väl må ännu sämre under tiden än jag skulle gjort med tabletterna. Värst är nog "loopen", samma tanke som snurrar och inte slutar vad jag än gör. Förstår de riktigt galna som kör huvudet i betongen. Undrar om en marmorpelare funkar... ;-) 

miss mary

måndag 23 januari 2012

miss mary is so very very happy!

Nu är hon här! Min kära väns lilla fina baby! Fick precis ett mms med stolt pappa + mkt söt liten! Försöker att inte börja böla, men det är ju så underbart! Hon är ju lite min också (tycker iaf jag) eftersom vi började vår resa samtidigt (hon blev till när vi gjorde vårt andra ivf-försök och de sitt första).
Undrar när jag rimligtvis kan komma på besök??? Och presenten som ju ligger hemma såklart... 

miss mary

söndag 22 januari 2012

miss mary wants another weekend

Hur kan helgen redan vara slut? Jag är inte klar ännu! Just nu är det mycket som händer och skör som jag är får jag därför tillbringa dagarna med att gå och svälja ner gråten. Det är jobbigt. Dessutom närgångna frågor från halvbekanta om hur det gååååår. Schysst att de frågar, men en festkväll på krogen är INTE rätt tillfälle. Nyper mig hårt i handen för att inte börja grina där och då. Hittar nåt vasst under bordet att fokusera på medan jag snyggt manövrerar undan och försöker få personen att förstå att jag inte vill prata om det över ett kladdigt bord med henne/honom.

miss mary

fredag 20 januari 2012

miss mary doesn´t want to be grumpy

Men är det såklart ändå. Är inte bra på att hantera situationer med prestige där den andra försöker (eller det iaf verkar som det) sno åt sig "äran". Hmm. Jag borde backa och inte ta det så hårt inser jag nu. Behöver inte bli så upprörd som jag blir. Men jag kände ju mig kritiserad... hmpf. Der Klügere gibt nach!, det blir mottot för den här debatten. Och bara för att någon inte håller med mig betyder det inte att jag är dum. Eller att jag har fel. Eller att jag behöver gå upp i varv så våldsamt och bli fööör engagerad och emotionell. Det gnager lite mindre nu. Och möhippeplanering ska ju vara lite krånglig, alla inblandade har sin egen version av vem bruden är...
...och så slår det mig: jag är ofrivilligt barnlös och otroligt olycklig över det. Tacka fan för att man är lite grumpy! ;-)

miss mary

torsdag 19 januari 2012

miss mary wants the weekend

När inga randiga saker är i sikte, barnlösheten känns som ett moln (sammanhängande, men ständigt närvarande) och jag blir ledsen av att prata med bekanta (som ju inte är lika samstämda som vänner), då finns det bara två bot: att virka eller att läsa. Att läsa om virkning går också bra.
Virkar på några olika saker. Schal, halsduk, uggla, monster, kritpåse och armband.
Läser sorglig bok som jag har behövt pausa.
Pratade länge med en vän. 

miss mary

tisdag 17 januari 2012

miss mary (not so angry anymore) and the frozen ones

Imorse skrev jag till sjukhuset och frågade hur länge de små frysta kan tänkas hålla sig. Vi vill ju gå vidare med reflexologen och vänta (tufft beslut) några månader med att sätta in ett ägg. Förhoppningsvis mår mina hormoner och hälsporre bättre då och tanken är embryot ska fastna och stanna kvar.
Efter mötet i morse var jag så less att jag höll på att strunta i träningen. Men jag gick. Och - precis som förra gången på detta pass - var där två höggravida tjejer. Nästan så att jag gick ut ur rummet igen. Stannade dock kvar och tog i som tusan för att hålla tankarna borta. Det går ju inte att gömma sig, fast jag vissa dagar inte kan se en mage utan att vilja grina. Dagar som denna till exempel...

miss mary
miss mary is really angry

Det borde inte vara så att man sitter inlåst i badrummet på jobbet och grinar av ilska och trötthet. Tyvärr är det dock här jag sitter och försöker andas.
Varför ska det vara så svårt? Varför styrs det av stela regler, politik och hysch-hysch? Varför måste män(iskor) nyttja härskarteknik hela tiden?
Min läxa blir väl som vanligt att lära mig att inte gå upp i varv och ta fajten, utan att istället lugnt iaktta och acceptera. Eller?
För nu vet jag ju vad som händer om jag tar fajten: så mår jag som nu. Men kan jag verkligen stillatigande låta mig (och andra) förminskas, förlöjligas och härskas över? Nej, det kan jag inte. Inte än.

miss mary

måndag 16 januari 2012

miss mary wants stripy things

Idag ska jag gå förbi tapetseraren i kvarteret. Vi ska klä om två stolar och har båda enats om att vi ska vara vuxna och tänka igenom saken och INTE ta nåt av de hysteriskt randiga eller prickiga tyger vi sett och vill ha (fast det går inte att bestämma sig för det finns så många, många, många fina). Lite mer dämpat och anpassningsbart, och sen så syr jag galna överdrag att byta med.

Denna vecka försöker vi båda göra saker som absolut inte har med barn att göra. Tapetserare, museum,  möhippeplanering och en grym afterwork är inplanerade. Här tar man hand om sig, jajamensann!

miss mary

fredag 13 januari 2012

miss mary is happy!

Idag fick vi ett efterlängtat mail. Mycket är efterlängtat när man är ofrivilligt barnlös, det handlar inte bara om att lära sig leva med sorgen, utan att om att lära sig vänta...  MEN idag fick vi besked om att vi ska få börja föräldrautbildning i februari! Ja, vi kör dubbelt! Dumma som vi var i början gick vi på det där med att "köra en process i taget". Ha! Missade ett år på det, tills jag via bloggar insåg att alla andra minsann inte höll sig till den regeln.

 ♥ miss mary

torsdag 12 januari 2012

miss mary and the gym

Ta-hand-om-mig har den här veckan gått bra. Tre gånger på gymmet. Matlåda alla dagar. Snälla tankar nästan jämt. Ingen pms längre. Att jag kan vara glad över att ha fått mens, kan sätta denna månads pms i perspektiv... annars är mens det sista en ofrivilligt barnlös vill ha.

miss mary

måndag 9 januari 2012

miss mary is is being creative.

Efter svängen på stan i helgen med många fina randiga saker och en grymt hemskt ihållande pms är det vardag igen. Pms:en har lagt sig lite - det har sina nackdelar att fasa ut psykofarmaka - och livet ser aningens ljusare ut.
Ta hand om mig-processen går framåt: igår tillbringade jag 3 timmar vid datorn och skissade. Timmar under vilka alla andra tankar var borta. Så skönt! Syster  peppar mig och tillsammans skapar vi superfina designkoncept! I ta-hand-om-mig ingår ju dessutom bra mat (inte sund mat, inte diet-mat, utan BRA mat) och jag är grymt nöjd över att kunna packa min matlådeväska för andra gången denna vecka.
Om ca två veckor flyttar lilla E som vi satt barnvakt för i helgen. Det känns otroligt tungt, hon är liksom min och mannens också. För att inte tala om hennes föräldrar. Dem kommer vi sakna massor... 

miss mary

torsdag 5 januari 2012

miss mary is babysitting.

Har hängt med lilla E ikväll. Vi började med att skjuta överblivna raketer från nyår. Jag hatar raketer och köper aldrig några. MEN med lilla E blev det en skrattfylld stund och då märkte jag hur roligt saker kan bli bara för att ett barn är med. Inte för att jag var glad så länge, för det betyder ju att jag kanske inte kommer ha roligt... Pms är verkligen en bitch! Höll på att börja grina när kön till museet vi skulle till var 500 m lång.
Ljusglimten var en underbar randig matta på Inneboende. Lilla E hade dessutom randiga vantar. 

miss mary


miss mary is being ungrateful...

Igår ringde en kär vän och ville bjuda på middag hemma hos sig och sin familj. I och med att dagen varit full av barn (dagis verkar ha stängt och då kommer alla med till jobbet) så var jag helt slut. I kombination med pms och allmän uppgivenhet över barnlöshet och väntetider så blev mitt svar att jag gärna kom på middag om hon höll sina ungar lugna. Ähem. Trevligt. Messade genast ett stort förlåt, jag älskar ju hennes ungar, det är mig mig mig mig det är fel på. Hon förstod, men jag är fortfarande lite i chock över mig själv och att det gått så långt.

Nu sitter jag i ateljén och pysslar, tar hand om mig själv... syr kläder till en giraff som vännen som snart ska föda ska få. Har dock inte tagit fram den randiga bodyn. 

miss mary

måndag 2 januari 2012

miss mary is an early bird

Var tidigt på jobbet idag. Ibland känns det så tungt att bara ta sig hit, inte för att jobbet är tråkigt, men för att det känns som en lång resa som jag inte orkar göra. Det rör som om ca 50 min dörr till dörr så det är såklart inte själva sträckan som är problemet. Åker jag med min man så är jag här i ottan, men behöver inte tänka så förtvivlat mycket på det. Det är det värt!
Min kompis som blev gravid på sitt första ivf-försök, när vi gjorde vårt andra, ska snart föda. Det är jobbigt. Har försökt att inte tänka på det så mycket, men hon är en kär vän och vi umgås ofta. Allt det ändras när babyn kommer. Hon och hennes man kommer inte att ha tid. Och jag kommer att må dåligt för att de har en liten som jag skulle haft. Undrar om jag måste ge henne den ultimata randiga baby-bodyn som jag gömt i en låda åt mitt barn?

♥  miss mary