Ja just det ja

Åh, säger jag till maken, tänk att det blir så lätt att säga vad som var bäst med 2013! Vi fick lilleman! Att året innehöll lillemanrelaterad ångest betyder inte så mycket! Kommer verkligen inte på något dåligt med året annars! Haha, galet bra!
Maken nickar och mumlar sen nåt. Va, säger jag. Jo, säger han, det skulle väl i så fall vara det där missfallet då.
Hmm. Det hade jag faktiskt glömt. Hur man nu kan glömma en så sak. Efter lite diskussion var jag tvungen att ta fram kalendern och kolla eftersom vi inte kunde komma överens om när det hände.

Trodde jag minsann aldrig. Att jag skulle lyckas förtränga/glömma en del av mitt tidigare barnlösa liv! Är både lite skakad och försiktigt glad.

Någon mer sammanfattning än så blir det inte. Året då lilleman kom blir helt och hållet hans. Från inskickade handlingar i början till BB i april och resa i september. Nu sover han efter ha somnat med sin lilla hand i min.

♥ mother mary

Hej å hå

Jag som har världens sämsta tålamod just idag funkar inte med lilleman som har världens sämsta kommunikationsförmåga just idag. Maken höjde på ögonbrynet medan jag jonglerade mitt barn och andades genom näsan. :-)

Det jag egentligen tänkt skriva var att jag tyckte det var kul med alla kommentarer på mitt förra inlägg. Tack! Ett råd som jag tänker trycka upp i storformat alternativt tatuera in på makens hornhinna är följande: "töm fickorna innan du tvättar plagget". Konsekvensen blir annars en fru som snäser, surar och är allmänt toksur för att det händer IGEN. Hatar näsduk upplöst till miljarder små bitar som suger sig fast och återfinns överallt.

Lilleman klarar av alla klapparna galant, älskar lilla granen, att baka och att äta pepparkakor. Jag har skickat digitala julkort (ja, alltså ett foto där tomteluva finns med), skaffat och pysslat minimalt med julklappar (har redan dåligt samvete) och om en dusch så blir jag även julren. Första julen som mamma går verkligen i lillemans tecken, full fokus på honom och allt annat har hamnat i skymundan.   Ska gräva djupare någon dag, för det kanske är så att det dåliga samvetet är en automatisk känsla och att jag egentligen är rätt nöjd med det jag gjort. Hmm.

Ja, stor god jul-kram på er fina människor där ute! Nu ska jag gå och locka ur lilleman var skon klämmer, han kanske också känner sig lite stressad så här dagen före julafton?

♥ mother mary

Tillägg: skummar anknytningsböcker som en galning för att hitta nåt som gör att jag kan säga "ahaaaa". Tror utvecklingen är "normal", men vill så gärna förstå ännu mera. Och så vill jag ju se lilleman tillfreds och harmonisk, inte på warp speed och stressad. Tror att han gillar oss skarpt och då blir det ju jobbigt med alla känslor det väcker. Just nu tar vi en lugn stund och försöker varva ner. Tända ljus, soffan och tystnad. Verkar funka. :-)

Goda råd

Skippa inte kvällsmaten för att du inte är hungrig. Om ditt barn har en sjukt jobbig kväll och inte kan somna hinner du bli väldigt hungrig innan du kan smyga och hämta en macka.

Bär inte ditt barn med en arm lite nonchalant. Ser lagom nonchalant ut dagen efter när du inte kan använda nämnda arm.

Smygät inte för stora tuggor. Du hinner då inte svälja vilket i sin tur gör att du inte kan prata vilket leder till stora ögon och bedjande "smaka..."

Sätt inte telefonen på högtalarfunktion innan du oljar in ditt barn om du tänker avsluta samtalet innan du oljat klart.

Försök att hålla dig för skratt när du tappar handduken och barnet storögt tittar rakt in i buskaget, sträcker fram handen och säger killekill.

Sitt inte med naket och blöjfritt barn för länge i famnen.

Tala om för ditt barn att det är världens finaste! Varje dag! Och skratta åt allt galet som händer...

♥ mother mary

Ångest

I total andnöd av plötsligt uppkommen ångest drar jag mig tillbaka till soffan med paddan efter frukost. Luften gick ur mig och jag ville bara skrika. Tur att maken är hemma. Hur gör man som ensamstående? Håller ut såklart. Jag har legat här i snart tjugo minuter och trycket börjar lätta. Undrar vad som löste ut det? Lilleman pratar iofs nonstop, men jag har nog tullat på mina reservkrafter ett tag. Kanske tog orken bara slut. Kanske har det har göra med att jag inte får sova ordentligt. Vaknar nuförtiden otroligt lätt. Lilleman snurrar och gnyr, mamman är genast på alerten. I morse låg han med rumpan på min haka och benen över mitt huvud. Var ju tvungen att fnissa åt detta. Och när maken nyss kom och masserade mina fötter var lilleman där och kittlade. Maken förklarade skillnaden och då stod han en lång stund och smekte mitt ben.

Så, nog med ångest. Djupt andetag. Lyssna till son och man som ivrigt pratar på toa, sjunger och läser tidning. Känn lugnet mother mary. Let it be.

♥ mother mary

Skönt

Lussebullar bakade (man och son). Pepparkakor bakade (man och son). Pepparkakshus bakat, men inte ihopsatt (mitt jobb). Lite julpynt, en hyacint, två amaryllisar och massa ljus. Jul-cd på repeat. Mysigt. Nu har jag iofs varit sjuk och inte varit så delaktig som jag borde, men idag är jag frisk, men matt, och orkar bättre.

Har gjort pärlplattor med lilleman och kollat hans uthållighet. Den var förvånansvärt bra för en treåring. Letade rätt färg och pillade på plats. Nu har han susat runt och gungat gunghäst och låtsassovit i soffan. Kort paus för pärlbygge av bil. Hu så trist med dessa färdiga mallar. Ha! Nu övergav han bilmallen och bygger bil på en fyrkant istället. That's my boy! Mannen har såklart också pärlat.

Häromdagen hade vi besök av en kompis. Komplett med näsring och tatueringar. Vet inte när det kommer, det där att uppmärksamma "annorlundahet", men lilleman lägger hittills varken märke till hudfärg, storlek eller annat. Kanske beror det på oss, eller så gör man som nästan treåring inte det. Vad vet jag? Det jag vet är att vi ska fortsätta bygga på detta. Aldrig att jag tänker låta mitt barn få knasiga värderingar från oss. Alla har lika värde. Om man nu inte beter sig illa, då är man ett pucko, men det får vi reda ut när den dagen kommer. :-)

Allt går framåt. Har smygtittat lite på bilderna från överlämningen och filar i huvudet på ett brev till barnhemmet. Inte riktigt där ännu, men tror att jag snart värpt klart ett utkast. Vill så gärna att de ska få se lilleman.

♥ mother mary