Sanningar

Idag ringde min kompis som vi det här laget har tre månader gamla tvillingar. Och en tjej som är speciell. Lilltjejen har feber och kanske lunginflammation, tvillingarna är som bebisar är mest. Vi pratade en stund och på slutet säger hon: m, allt är helt galet här, upp och ner med spädbarn och tösen, du ska veta att det är därför jag inte ringer, det beror inte på något annat.
Det var så fint att höra, ibland känner jag mig som ofrivilligt barnlös väldigt jobbig och speciellt denna vän har jag saknat att prata på riktigt med, det har blivit mycket barnsnack (bara faktiskt) och det var så skönt att höra att hon inte valt bort mig pga min sorg. Jag kontrade med att jag också skulle vilja ringa oftare, men att det allt som oftast är galet i mitt huvud. Hon förstod.

Sa även en sanning till min chef som fick bra feedback. Ska nog börja säga ännu fler sanningar. Helt i linje med min lista...

 ♥ miss mary