onsdag 12 februari 2014

Navelskåderi

Jag gör vissa saker för att jag "bara måste". Dessa saker skiljer sig markant från sakerna man "måste" göra. De jag bara måste göra är i de flesta fall saker jag bara måste pyssla ihop till någon, skriva om eller lära mig. Roliga, givande och lugna saker. Glädjemåsten kan man kanske kalla dem.  Tiden försvinner och mother mary blir viktlös.

De andra måstena är jobbiga att ens tänka på. De hamnar ofta på en lista. Och skrivs över till en ny lista när den gamla blivit för kladdig. När man sen tar sig själv i hampan och kryssar av ett jobbigt måste är det självklart mycket lättare än man trodde. Inget är nämligen så jobbigt som man kan tänka det till att bli under några veckor. Då bannar jag mig lite för att jag inte gjorde det där jobbiga måstet genast utan gjorde det ännu jobbigare genom att ägna massa tankar och ångest och tid åt det... och sen gör det.

Men sen har vi den trixiga situationen när "bara måsten" måste ställas i kö och hamnar på "måste"-listan. Då blir det roliga inte något roligt. En insikt som jag fick var att den sortens måsten, dem kan jag stryka från listan! De är oftast egoistiska, medför arbete för mig (arbetskamratens nya bäbis måste inte få något virkat när tid/ork inte finns. antingen inget alls eller något köpt. det duger.) och ger mig en känsla av att inte duga eftersom jag ju "inte ens får dem gjorda".Listan med måste-saker krympte drastiskt. Likaså bara måste-listan. Glädjen över att skapa till andra kom tillbaka starkare när tid och utrymme fanns och jag tillåter mig att rensa. Hellre tre pyssel till människor jag bryr mig mycket om, än stressigt pyssel till fler. Det är ju (i det här exemplet) pysslandet och givande jag gillar.

Just nu har jag en inre dialog med miss mary. Miss mary tycker att mother borde ladda ner en träningsapp. Den kommer att göra henne vigare och mer avslappnad (älskar Keno-reklamen med stressade yoga-kvinnan). Det enda kruxet är att mother mary måste använda appen. Miss mary är övertygad om att mother mary kan ta sig 20 minuter om dagen till detta och inte behöver skriva upp det på en lista. Just do it liksom. Mother mary tror att miss mary har druckit för mycket skumpa och har på sig rosa solglasögon. Miss mary tycker att mother mary nu minsann fått allt hon velat och borde ta och jobba lite på smidigheten. Tjugo minuter om dagen borde bli ett "bara måste" i mother marys huvud.

Genom min självporträttsutmaning (ja, eller Ninettes) så ser jag hur veckorna rasslar förbi. Jag tar ett i veckan. Kanske måste mother mary ladda hem yoga-appen för att i självporträtten kunna se sin växande visdom. Vecka för vecka.Tål att tänkas på. Ska dock inte skrivas upp på någon lista...

♥ mother mary

PS En gymnasielärare berättade en gång om det kemiska skeendet i kroppen när man kräkts. Något utsöndras och man blir lite hög och lugn en stund. Jag tänker ofta på det. När jag haft en riktigt låg period så är den första tiden som lite mindre låg väldigt märklig. Den liknar ett slags vacuum och jag tippar lätt iväg åt andra hållet och blir lite för hög istället. 

4 kommentarer:

  1. Hi hi. Gillade ditt resonemang om "måsten". Regina.K
    Ps. Har kommenterar ditt förra inlägg också. Ds.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-) Tack för din kommentar till det andra inlägget. Blev glad av det! Kram!

      Radera
  2. Tack för att jag har fått ta del av ditt pysslande! Det som just nu värmer mig när jag ligger under en grönvit gammal filt i ljusgröna köket. :-)
    Maken har försökt lära vår lille att "man måste ingenting" eftersom det ett tag var så mycket "måste jag?" i de dagliga samtalen. Intressanta samtal om vad som är vill, bör och måste. Väldigt lite hamnade i måstehögen då.
    Idag hittade jag inte din blogg. Sökte länge på mothermary :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-) Tänk att det redan blivit en så naturlig del av mary, det där med "mother". Och vad skönt att även din lilleman förstått måste-diskussionen. Kram!

      Radera