De flesta mammor hinner inte läsa säger de. I bloggvärlden ser jag att det inte alltid är så och det gör mig glad. Jag läser mycket. Det har minskat lite med lilleman, men det gäller att prioritera. Tv eller bok? Städa eller läsa?
Americanah tror jag hade varit bättre på originalspråk, översättningen var riktigt dålig. Och stavfel i böcker förstör läsupplevelsen, vipps så kastas man ur sin bubbla in i verkligheten. Likadant när översättningen inte stämmer och man tvingas läsa om. Inbillning eller ej, men på senare år har jag upplevt att jag hittat fler stavfel. Eller så har en kritisk bitterhet varit ständig följeslagare under de kämpande åren. Åren då flykten till böckerna till och med försvårades av den skarpa känslan av misslyckande och besvikelse.
Nu läser jag Hur barnen tog makten av David Eberhard. Har bara kommit till sidan 56, och muttrar så mycket att det går väldigt långsamt att läsa. Fick boken av en välmenande person i julklapp, hade aldrig köpt den själv. Kanske är jag för hård, kanske läser jag boken på fel sätt, kanske är den bara så dålig som jag tycker det verkar som.
Annars har jag lite skoj med att hänga på Ninettes självporträttsutmaning. Jag gör ett i veckan som jag sen tänker göra en fotobok av. Det är lite läskigt, men väldigt roligt. Jag har alltid undrat hur andra ser mig. Jag förvånas av hur jag själv ser mig. Kan bli snällare i tankarna mot mig själv. Kan göra mig snyggare i vardagen. Kan känna mig lugnare. Jag vet inte om andra tycker jag är snygg. Mannen såklart! Och några ex. Men sådär generellt? Jag tycker känslan av att se sig själv i ett skyltfönster eller i en spegel och inte direkt fatta att det är sin egen reflektion man ser, är cool. Då ser man - och dömer - personen, dvs sig själv en millisekund innan man går in i sin vanliga syn på sig själv.
♥ mother mary
Jag hann knappt läsa alls som ny mamma och njuter storligen av att åter ha fått mera möjligheter, samtidigt som jag är vemodig varje gång jag märker hur barnens år bara flyger iväg! Jag läste Americanah på engelska, synd om svenska översättningen var så dålig. Skulle också gärna hänga med på självporträttsutmaningen, men jag har så cyniska vänner :) De skulle nog undra vad som flugit i mig om jag började posta selfies. Kanske en orsak att börja?
SvaraRaderaGör som jag Sandra, gör utmaningen i hemlighet! Vi kanske båda kan visa våra foton för Ninette sen? ;-) Eller så ruskar du om dina cyniska vänner lite och kör hårt! Kram!
RaderaKämpar på med erbarmlige Eberhard, lovar att skriva något sen. Skickar den gärna till dig sen... ;-)
SvaraRaderaSjälvporträtten är bra, speciellt som jag har begränsat mig till ett per vecka vilket ju såklart inte gör att jag bara tar ett kort, haha! Om jag känner mig modig så kanske jag skickar till dig, för du är så modig som gör det öppet!
Kram!