söndag 20 oktober 2013

mother mary has left the building

I alla fall en gång. Vilken grej. En veckas planering, funderande och massa tankar. Sen så vågade jag mig ut, helt själv, för första gången sen lilleman. En kollega hade frågat om jag ville komma på en liten grej efter jobbet. Hon förstod om jag inte kunde, men de saknade mig så. Jag började grina bara av att få mailet. De tänkte på mig!!!

Som den bästa agenten planerade jag min outing. Exakta tågtider, koll på lillemans schema, avstämning med maken. Jag sprang till stationen efter fikat och var tillbaka precis efter kvällsmat, lagom till bad. Att få prata med andra vuxna och känna sig värdefull toppades bara av två saker: mms från maken featuring lilleman samt en jublande lilleman som i hallen skrek av förtjusning när den förrymda mamman återkom.

Tålamodet tryter. Jag får skuldkänslor. Sömnen har börjat bli lite lidande av närhetssökande minimissil med attackfötter. Känslor av orättvisa lurar här och där. Offerkoftan har varit på en sväng. Jag omvärderar, peppar mig själv och försöker att blidka och vara förstående mot den där sjuka perfektionisten som alltid ska ha rätt, ha koll på allt och låter vissa saker bli lidande för det. Ja, hon är sjukt jobbig ibland och borde slappna av. Hon skulle må bra av att släppa lite måsten, våga njuta och framförallt inte låta den där svarta filten ta för mycket plats. Känn lugnet miss mary, förihelvete! Relalalaxa liksom. Chilla. Softa.

♥ mother mary

PS För att lilleman ska lära sig svenska (eller?) har vi lyssnat och dansat och sjungit följande: Mamma är lik sin mamma, Stan är full av vatten, Tuffa tider, YMCA samt Bakom mina solglasögon. Toppat med minions-versionen av I swear. Han kan nu alla, vilket visar sig i att han börjar sjunga valfri låt när han känner att det är läge. :-D YMCA passar tillexempel i badet. Tuffa tider funkar när man rider på pappas axlar och I swear när man åker pulka i hög hastighet. DS

6 kommentarer:

  1. :) Men vad skönt att du fick ta dig ut en liten stund! Känner förresten igen mig i svårigheten att släppa måsten. Var på en föreläsning där jag lärde mig att man inte måste någonting. Det enda man måste göra är att välja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som en bra föreläsning! Att välja är roligare än att måsta!

      Radera
  2. Vad härligt med en liten utflykt, om än en nervös sådan när det var första gången! Det bästa med såna utflykter är minsann att komma hem och se hur man saknas :) Skuldkänslor hör till att vara förälder tänker jag nu såhär med 10 år som förälder på nacken (vilket definitivt inte är nån lång tid, och jag känner mej fortfarande som nybörjare ibland!). När vi fick vår första unge gick jag runt med gott samvete och självförtroende precis jämt, sen fick vi ungar med annat i bagaget och sen var det som det onda samvetet flyttade in mer eller mindre konstant, ända tills vi hittade en härlig terapeut som visade på allt gott som vi gör som vi behöver fokusera på i stället för att bara ha dåligt samvete över att inte räcka till så mycket som vi ville. (oj vilken lång mening det blev!)
    Det är nog bra att släppa måstena och kraven en stund och skita i att vara perfektionist, men mycket lättare sagt än gjort tycker jag! För mej har det varit så att varje gång jag ser nåt litet framsteg så blir jag så glad och får lite mindre dåligt samvete, så jag hoppas du kan ha det på samma vis och känna hur bra förälder du är och hur bra familj ni är, och glädjas över dom små framstegen, som t ex hur skönt det är att komma hem när man är efterlängtad :) och kanske släppa lite på kraven på sig själv på kuppen. För man duger riktigt bra som man är för det mesta, trots att man inte är perfekt! jag tror knappast nån är perfekt som förstagångsförälder, och definitivt inte när man får ett barn med ett helt liv med i bagaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig av detta Ninette! Räknade ut att lilleman tillbringat två år på barnhem och ca 8 månader innan dess någon annan stans. Det ÄR ju ett helt liv...

      Radera
  3. men oj så go unge som går runt och sjunger:-))) skulle man vilja höra!

    appropå tålamod som tryter så tycker jag (som har stor erfarenhet av trytande tålamod) att lite egentid är bästa kuren. I värsta fall 10 minuter i badrummet om inget annat funkar, men en kompisdejt är guld värd. Fortsätt med små utflykter du i den mån ni har utrymme. (kanske läge att planera in sånt i almanackan här och där?!)

    SvaraRadera
  4. Skulle vilja bjuda på en sång, men när kameran kommer fram så tystnar han...ska smyga mig på med bara ljudinspelning nästa gång. ;-)
    Har tokstädat vårt ena badrum, det känns fräscht och att "gå på toa" med paddan under armen får nu en helt annan mening för mamman. Undrar när lilleman ska börja undra om mamman har problem med magen... och hoppas nu inte någon blir äcklad av mitt toainlägg. :-)

    SvaraRadera