Pärla

Jag har sagt det förr, det är svårt att inte samla på sig konstiga kommentarer. Även om jag absolut inte tar åt mig i samma utsträckning som förr så både hör jag dem och grunnar jag på dem. Och undrar vad det är som gör att de måste sägas... är det utfyllnad? Är det sånt som bara slinker ur en? Är det menat som en konversations-startare?

"Och du har ju till och med klippt dig i en asiatisk/afrikansk frisyr!"  Ursäkta?

"Men visst är det så, så här på sommaren blir man ju sugen på en till?" Detta i sällskap av mammorna till ett ivf-barn samt lilleman. Ok, du som är så himla normalfertil, gå och midsommargöka en liten till du... vi andra ska bara spara pengar, ansöka, ta sprutor och padda oss lite först.

"Men nu ser man ju att han är helt trygg!" Det finns inget som stör mig så som påståenden som dessa, tvärsäkert levererade och helt utan verkligt intresse. Jag vill verkligen se personen djupt i ögonen och fråga om hen skulle vara helt trygg i en iransk bergsby efter ett drygt halvår utan tolk.


Nu känner jag mig faktiskt väldigt glad. Jag hade gått och grunnat lite över det här med kommentarer och nu när jag äntligen får lite datortid så kommer jag bara på tre, hyfsat harmlösa, kommentarer. Det är ju toppen!

Kan komplettera med en lilleman-kommentar. Vi är lite inne på snopp, snippa osv för tillfället och jag gick lite överstyr i förklarandet och la till pung och ollon. Kan, för att roa maken som fanns i närheten, ha lagt till klitoris i ordströmmen. Ähem. En dag senare letar lilleman efter ordet som han vet hör ihop med snippa och jag får tänka snabbt. Pärla, säger jag och hoppas jag tar rätt beslut. "Farmor har pärla?" är lillemans nästa fråga och jag är väldigt nöjd med min snabbtänkthet.


♥ mother mary