söndag 25 maj 2014

Nähä

Vart först lite paff när mors dag inte nämndes på morgonen. Först på tidig förmiddag kom maken på det (och gratulerade bästa mamman osv) och pinsamt nog har utebliven present (eller blomma, eller vad fan som helst) gjort mig ledsen inuti hela dagen. Sent på dagen sa maken igen något om hur bra jag är och jag vågade lite skämtsamt säga att jag kände mig glömd. Nu önskar jag att jag vågat säga det tydligare. För jag är så himla ledsen att jag inte fick nåt litet hemmagjort eller nånting som visar på romans eller att jag blivit mamma.  Blir nog dubbelt besviken för att jag ofta sätter maken på en piedestal (från vilken han ofta levererar) och förväntar mig saker och jag kunde inte ens i min vildaste fantasi tänka mig detta scenario. Och så är det ju patetiskt att sitta i soffan och storgråta helt ensam. Men det är ändå det jag gör nu.

Svärmor och svärfar som var med oss idag muttrade lite om sin sons tillkortakommanden och jag kunde ju inte mer än hålla med. Nä, vilken sur känsla. Jag tror maken skäms (hoppas det iaf) nu (eller så sover han redan) och jag vill ju inte att han ska må dåligt så jag höll inne med att ytterligare förklara hur det kändes. Vet med mig att det kommer ta några dagar att tina upp (borde ruska av mig, men jag känner mig så sårad) och ska i natt göra vad jag kan för att vrida tankarna rätt igen...

Kan ju tillägga att jag ringde min egen mor som inte hade en aning om att det var mors dag. Suck.

♥ mother mary

10 kommentarer:

  1. Denna dag borde du verkligen ha blivit firad! (Troligtvis blir det ordning och reda när Lilleman är tillräckligt stor för att fixa bukett och fika). Mängder av gratulationer till dig idag på morsdag, mother Mary!!!
    Jag skickar kramar och lavendeldoft också. Regina.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Attans, nu började jag ju gråta igen. Tack Regina för fina hälsningen! <3 Lavendel är avslappnande, visst? ;-)

      Radera
    2. Jo, lavendel är en av mina favoritväxter och egentligen hade jag velat skicka dig en jättekruka fylld av lila blommor och doftande blad. Men så tänkte jag att det är större chans att hälsningen kommer fram genom majvinden, om jag bara skickar doften ;-) Och tänk att det finns en stor chans att man blir både lite gladare och lite lugnare av denna doft i vinden. Regina.

      Radera
  2. Jag hade nog kläckt ur mig hur besviken jag var. För hans del kanske det inte är stort att fira mor- och farsdag… Och med det har jag redan nu börjat tala om för maken att när det är morsdag är det HAN som ska fixa för mig, annars vet jag att det glöms bort. (Vi väntar bb så inget firande här ännu). Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att du peppar redan nu! Kan tydligen behövas... Jag trodde jag lagt ribban på fars dag med liten present från mig och lilleman samt fint kort. Håller massa tummar för att BB kommer snart! Kram!

      Radera
  3. Kära mother Mary!
    Tror du inte det behövs ett litet samtal med mannen (ja,jag vet att han borde fatta!) känslan i dig kommer bli så mycket bättre. Även om inte igår kan bli omgjord, så kan en annan spontan dag bli så himla mycket bättre!!! Kanske kan han ta igen det på BB-dagen eller fåddelsedagen?!

    Du är bäst, det är bara paddan/grodan som säger nått annat!

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas på att han ska ringa eller komma hem med nåt kanske. Annars får jag väl vara modig och säga nåt. För det har ju inte gått över efter en natts sömn, speciellt inte nör man ser alla andras fina inlägg om blommor, teckningar mm. Kram, sista meningen känns mitt i prick. ;-)

      Radera
  4. Då var våra mors dagar liknande då... stängde in mig ett par gånger under dagen och grät, så länge jag längtat efter denna dag, men hoppades så klart att han planerat något... Fick iväg mannen att köpa fika (till redan planerade fikan med mormor) samt hinta tillräckligt för att få en teckning av S, 5 minuter innan läggdags. Men några blommor eller present blev det inte (Om man inte räknar lindt chokladen han fick med sig vid fikainköpet...)

    Jag tog mod till mig och sa att jag var besviken, men tårarna såg han aldrig...

    Kram på dig Mary

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och stor kram till dig! Vad är det med våra män? Nu tog ju min sitt förnuft till fånga (nåja) men hur svårt är det att veta vad som ska till på mors dag? :-( Och vi ska ju inte behöva gråta barnrelaterat nu på ett tag ju, eller hur? Nästa mors dag blir suverän för oss minsann, för från och med fars dag så kommer jag att vara TYDLIG.
      Kram!

      Radera
    2. Ja, vad ska man säga. Tur att de är bra pappor iaf. (men vi mammor behöver bli curlade med ibland också ;)). Ja, tänk så grymma mors dagar vi kommer ha framöver, de kommer sannolikt aldrig missa igen!! Kram och bra att skippa tårarna tycker jag :)

      Radera