söndag 27 juli 2014

Slut på semestern

Jag försöker landa hemma. Passande nog har jag blivit krasslig), lilleman fått feber och massa prickar (har bildgooglat och tror det är tredagarsfeber eller röda hund), diskmaskinen krånglar och en nära släkting har sagt upp kontakten. Liiiiite för mycket så här på en gång och dagliga gråtatacker felas inte. Dessutom saknar jag mina föräldrar (som vi tillbringade semestern med), sandstranden och vill inte alls vara "ensam" hemma i morgon när maken ska jobba. Om jag ska vara pessimistisk (vilket jag ju är här i soffan) så tillbringar vi säkert dagen på barnakuten för prickar och gynakut för andra trevligheter.

Sommaren har varit underbar! Jag har träffat två bloggvänner som gett energi! Sol och bad i massor! Lilleman har tagit stormsteg och utvecklats enormt! Jag har känt att den friska mother mary kikat fram ordentligt!

Det var bara det där lilla kruxet med den uppsagda kontakten till den nära släktingen. Sista semesterdagen passade hen på att maila och drog undan mattan för mig. Jag är bedövad, full av sorg och känner mig så orättvist behandlad.

♥ mother mary

PS Är det någon som har erfarenhet av sektliknande föreningar så hojta gärna till. :-( DS

4 kommentarer:

  1. Å nej va mycket tråkigheter! Krya på er, håller tummarna för att det känns bättre snart ♥ Låter som semestern var underbar!!! Jag är så glad för att vi kunde ses, lever på det än ♥ Kramar Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du o M var sannerligen en guldkant på den fina semestern!
      Känns konstigt nog lite befriande också, har trippat på tå och mått så dåligt så länge över hennes beteende. Att jag nu måste befria henne ur en sekt är ju hysteriskt...
      Stor kram! <3

      Radera
  2. Men vännen! :-( Då bleknar den unfriendning jag råkade ut för häromdagen. Jag sörjer med dig och förstår inte hur nån kan inte vilja vara i din närhet. <3 Böner för dig när jag nyss nattade om en lilleman här hos oss. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Fick en rejäl "Åh vad värdelös jag är"-svacka, det går inte att förneka. Dina ord värmer. Är fortfarande i chock men har nu full sekt-koll och en lista på vad jag tänker att jag mäktar med att göra. Blir nog ett inlägg. Kramar!

      Radera