miss mary WANTS HER LIFE BACK!!!

miss mary wants breakfast

Är tidigt på jobbet som vanligt. I detta nu borde jag befinna mig på gymmet, men det gick inte. En social helg med vänner och barnvaktande av lilla E gjorde mig inte hel, lugn och avslappnad utan till en disktrasa. WTF?! Jaha, så inte ens det orkar man numera. Dessutom så blev jag irriterad på en kollega och fräste i fredags och det gick överstyr. Hon blev skitledsen och jag var tvungen att verkligen be om förlåtelse. Så det har jag också tänkt på under helgen. Utöver det så råkade jag kika på fejan under den härliga söndagspromenaden och såg att min vän lagt ut att hon fått barn nu och är jättelycklig. Typ 60 gillande och 55 kommentarer. Aj. Ska inte titta där igen. Inte bra att läsa alla kommentarer...
Den här bloggen speglar verkligen hur jag mår. Ytterst deppig läsning. Blä. 

♥ miss mary

miss mary is still happy, but also very sad

Så, efter några dagar med väääldigt nära till tårarna och den oändliga orättvisan i att jag inte fick någon baby, men att det lyckades för min vän, har jag hämtat mig något. Fortfarande otroligt ledsen (överväldigande ledsamhet som bara väller upp) och utan psykofarmaka.
Utan psykofarmakan känner jag mig som när jag var tonåring. Ingen riktig koll, dåligt självförtroende och malande tankar...just nu undrar tex om jag förolämpade en manlig ("jag är så väldigt viktig och min åsikt är den enda rätta, när du säger nåt markerar jag med att inte replikera, inte titta på dig och med att byta ämne") kollega vid lunchen? Han var lite otrevlig till slut faktiskt. Jag gick. De tankarna slipper man med psykofarmaka. Vem sa vad? Vems fel? Vad tycker andra om mig? Hade jag fel? Allt blir så stort och djupt och alldeles för djävligt krångligt.
Men, men... om det ger mig en ökad chans till barn så får jag väl må ännu sämre under tiden än jag skulle gjort med tabletterna. Värst är nog "loopen", samma tanke som snurrar och inte slutar vad jag än gör. Förstår de riktigt galna som kör huvudet i betongen. Undrar om en marmorpelare funkar... ;-) 

♥ miss mary

miss mary is so very very happy!

Nu är hon här! Min kära väns lilla fina baby! ♥ Fick precis ett mms med stolt pappa + mkt söt liten! Försöker att inte börja böla, men det är ju så underbart! Hon är ju lite min också (tycker iaf jag) eftersom vi började vår resa samtidigt (hon blev till när vi gjorde vårt andra ivf-försök och de sitt första).
Undrar när jag rimligtvis kan komma på besök??? Och presenten som ju ligger hemma såklart... 

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ miss mary

miss mary wants another weekend

Hur kan helgen redan vara slut? Jag är inte klar ännu! Just nu är det mycket som händer och skör som jag är får jag därför tillbringa dagarna med att gå och svälja ner gråten. Det är jobbigt. Dessutom närgångna frågor från halvbekanta om hur det gååååår. Schysst att de frågar, men en festkväll på krogen är INTE rätt tillfälle. Nyper mig hårt i handen för att inte börja grina där och då. Hittar nåt vasst under bordet att fokusera på medan jag snyggt manövrerar undan och försöker få personen att förstå att jag inte vill prata om det över ett kladdigt bord med henne/honom.

♥ miss mary

miss mary doesn´t want to be grumpy

Men är det såklart ändå. Är inte bra på att hantera situationer med prestige där den andra försöker (eller det iaf verkar som det) sno åt sig "äran". Hmm. Jag borde backa och inte ta det så hårt inser jag nu. Behöver inte bli så upprörd som jag blir. Men jag kände ju mig kritiserad... hmpf. Der Klügere gibt nach!, det blir mottot för den här debatten. Och bara för att någon inte håller med mig betyder det inte att jag är dum. Eller att jag har fel. Eller att jag behöver gå upp i varv så våldsamt och bli fööör engagerad och emotionell. Det gnager lite mindre nu. Och möhippeplanering ska ju vara lite krånglig, alla inblandade har sin egen version av vem bruden är...
...och så slår det mig: jag är ofrivilligt barnlös och otroligt olycklig över det. Tacka fan för att man är lite grumpy! ;-)

♥ miss mary

miss mary wants the weekend

När inga randiga saker är i sikte, barnlösheten känns som ett moln (sammanhängande, men ständigt närvarande) och jag blir ledsen av att prata med bekanta (som ju inte är lika samstämda som vänner), då finns det bara två bot: att virka eller att läsa. Att läsa om virkning går också bra.
Virkar på några olika saker. Schal, halsduk, uggla, monster, kritpåse och armband.
Läser sorglig bok som jag har behövt pausa.
Pratade länge med en vän. 

♥ miss mary

miss mary (not so angry anymore) and the frozen ones

Imorse skrev jag till sjukhuset och frågade hur länge de små frysta kan tänkas hålla sig. Vi vill ju gå vidare med reflexologen och vänta (tufft beslut) några månader med att sätta in ett ägg. Förhoppningsvis mår mina hormoner och hälsporre bättre då och tanken är embryot ska fastna och stanna kvar.
Efter mötet i morse var jag så less att jag höll på att strunta i träningen. Men jag gick. Och - precis som förra gången på detta pass - var där två höggravida tjejer. Nästan så att jag gick ut ur rummet igen. Stannade dock kvar och tog i som tusan för att hålla tankarna borta. Det går ju inte att gömma sig, fast jag vissa dagar inte kan se en mage utan att vilja grina. Dagar som denna till exempel...

♥ miss mary

miss mary is really angry

Det borde inte vara så att man sitter inlåst i badrummet på jobbet och grinar av ilska och trötthet. Tyvärr är det dock här jag sitter och försöker andas.
Varför ska det vara så svårt? Varför styrs det av stela regler, politik och hysch-hysch? Varför måste män(iskor) nyttja härskarteknik hela tiden?
Min läxa blir väl som vanligt att lära mig att inte gå upp i varv och ta fajten, utan att istället lugnt iaktta och acceptera. Eller?
För nu vet jag ju vad som händer om jag tar fajten: så mår jag som nu. Men kan jag verkligen stillatigande låta mig (och andra) förminskas, förlöjligas och härskas över? Nej, det kan jag inte. Inte än.

♥ miss mary

miss mary wants stripy things

Idag ska jag gå förbi tapetseraren i kvarteret. Vi ska klä om två stolar och har båda enats om att vi ska vara vuxna och tänka igenom saken och INTE ta nåt av de hysteriskt randiga eller prickiga tyger vi sett och vill ha (fast det går inte att bestämma sig för det finns så många, många, många fina). Lite mer dämpat och anpassningsbart, och sen så syr jag galna överdrag att byta med.

Denna vecka försöker vi båda göra saker som absolut inte har med barn att göra. Tapetserare, museum,  möhippeplanering och en grym afterwork är inplanerade. Här tar man hand om sig, jajamensann!

♥ miss mary