Tom blick

Blir varm av alla kommentarer. Maken har också läst. Han är lugn som en filbunke på ytan och liksom jag en kokande kittel därunder.

Sitter på jobbet och har lyckats arbeta effektivt i totalt 2 timmar (snart är kl halv 12). Det går inte att fokusera utan jag sitter och gör något av följande:

• fånler
• tittar på lillemans foto
• kollar jobbmail
• kollar privatmail
• svarar på alla olika mail
• tittar ut över skrivbordet med tom blick
• går på toa
• öppnar ett dokument och glömmer sen bort vad jag skulle göra med det
• skriver på bloggen (ähem)
• kollar fejan
• antecknar massa saker på post-it-lappar (en hel skog har skövlats känns det som)
• dricker vatten
• stirrar på datorn med tom blick
• ...och sist men inte minst kom jag på mig med att stirra ut genom fönstret med tom blick

Det är ju inte klokt vad märkligt det är att vara nära "förlossning". Jag kan inte riktigt ta in det. Tror det kommer lite senare, när de flesta papper/resan/visum är ordnat. Och allt framlagt för packning. Kanske dagarna innan? Eller när vi får honom. Inte vet jag. Det är liksom bara att följa med och förundras över allt... och hur fasiken det finns familjer som gör orkar göra den här resan flera gånger. Wow! Ja, alla tankar brottas och det är väl där den "tomma blicken" kommer in! :-D

♥ miss mary