Har ju lovat mig att sluta gnälla, men jag tror att jag blir galen på allt pappersarbete. Sitter gråtfärdig och gör visumansökan, förbi fladdrar försäkringspapper, maken fyller i fel, vi sparar och får inte ändra, jag har gett ett papper som vi ska behålla till adoptionsorganisationen och igår låg jag hela dagen med feber av ren utmattning. I morgon ska vi ringa akut till försäkringsbolaget samt hemutredningspersonen och måste vänta tills tisdag med att söka visum. Jag blir galen. Jävla skitbarnlöshet. Fortsätter det så här är jag (och maken, för honom skäller jag minsann på när det blir fel) ett vrak när vi kommer till Kina.
Nu har jag inte den minsta lust att åka och köpa roliga saker till resan, är bara så trött och ledsen. Tror jag får leta upp maken och be om en kram.
♥ miss mary
Tillägg: en timme senare har jag grinat, maken somnat och jag klippt gräset och pratat med grannen. Duschar när brandlarmet tjuter igång. Väcker maken och tänker övertyga honom att vi ska åka och fika. Det är vi värda!
Det låter som en god idé, en riktigt varm och go kram låter precis som vad du behöver. Sänder även en cyberkram, tyvärr inte riktigt lika go som makens misstänker jag, men ändå från hjärtat. Håll ut, ni är snart framme. <3
SvaraRaderaTack Jenni! Kram till dig också! :-)
RaderaJag minns tiden alldeles före resan som den allra värsta mht stress. Det var så mycket som skulle göras i ordning och så krånglade allting till sig genom att folk gjorde fel, var ohjälpsamma etc... Det var skitjobbigt, jag fick yrsel några dagar innan resan som helt klart var stressrelaterat.
SvaraRaderaMen - detta gör ni nu och sen är det gjort, tack och lov. Hang in there! <3
Tack, hanging in there... Kram!!!
RaderaHoppas du kan finna glädjen åter i att gå och köpa en liten byxa eller nåt trots allt stök och bök just nu. Som den där härliga muggen vatten efter ett maratonlopp. Jag kan inte annat än heja här på sidan om!
SvaraRaderaTack! Mitt vatten blir ett par små hängslen, smal liten kille vi väntar på...
RaderaHej!
SvaraRaderaDet är ofantlig mycket pappersarbete med adoption... det tar inte riktigt slut när man kommer hem heller ;-)
Vi fick bb i våras och en vecka efter skulle vi vara på plats i landet. Utan att överdriva kan jag säga att jag minns inte mycket från den veckan.
Håll ut ni är snart där och det är värt allt. Skaffa en målbild om du inye redan har det. Jag hade flygplansstolen... Då skulle vi ju i alla fall vara på väg!
Stor kram Maria
Wow, en vecka?! Har massa bilder, men tack för tipset att fokusera på en av dem. Tror det få bli mig på en hög av väskor i väntan på skjuts till Arlanda! :-) Kram!!!
Radera