Bloody hell

Jag som trodde att kroppen och jag hade en deal: agera hyfsat normalt och snällt mot varandra. Så varför detta blodbad mitt i cykeln? Jag bara undrar...

Det ena ger det andra. Jobbet trappas upp, miss marys stubin och ork är långt ner efter ovanstående. Mannen får hämta en fru i upplösningstillstånd från jobbet. Hemma väntar adoptions-diskussion. Jag HATAR att allt är lite på måfå, det är ju som att stå i en affär utan att få veta vilken sorts affär det är, och tvingas speca vilken vara man vill ha. "Jag vill ha prinskorv." Fast nu är det ju så att du är på Lindex så väntetiden på prinskorv är lång. "Men, då tar jag ju såklart trosor!" Varför sa du inte det från början? Hur vet vi att du verkligen vill ha trosorna? "Ge mig vilken vara som helst, jag kommer älska den oavsett om det är prinskorv, trosor eller ett smycke!!!"

Kvällen avslutades med gospel. Samma kör som ska ge mig avslappning gör mig nu spänd. Det är både kul och inte alls avslappnande att tacka ja till ett solo... Men jag ska göra det. Så det så. Go tell it om the mountain!

♥ miss mary