måndag 28 januari 2013

Uppvarvad

Idag tog vi ledigt från jobbet för att adoptera. Förberedde i går med att bre ut alla papper, sortera, anteckna och göra högar. Fortsatte idag med att maila, skriva, fylla i, ringa hit och dit, gå på läkarbesök (leverprover? Jaha...) och ta passfoton. På fotona fick vi rabatt. Inte varje dag man beställer ett dussin foton av sig själv.

Under tiden bollar jag alla jobbmail. Och samtal. Jag känner hur den lilla tråden i huvudet (tänk glödlampa) brinner och blir varmare och tunnare. Efter passfotona väste jag till min man: fika. nu. Och tryckte i mig en stor juice och ett paket chokladdigestive nästan själv. Väl hemma igen efter ytterligare sortering säger min man att nu kan vi slappna av, byta om och läsa en bok. Ähem. Behöver det förklaras vem som nu ligger i soffan och vem som hysteriskt försöker varva ner framför paddan i skinnyjeans, full make up och med jobbhjärna på högvarv?

Inom mig bubblar nu ett fniss fram. Låt oss hoppas att det är min inneboende glädje (är ju en rätt glad prick för det mesta) och inte ett hysteriskt anfall... :-) Det här barnaskaffandet är ju för f-n inte klokt egentligen, haha, ovikta papper, konstiga prover och stämplar, hihi, panikstress för allt möjligt, mysko prat om landet och tusentals bloggar, nä, nu är det dags att varva ner, ungen ska ju ha en mentalt frisk morsa när den kommer och det är ju faktiskt så att vi kan skicka ansökan NÄR VI VILL (nästan iaf). Halleluja!

♥ miss mary

4 kommentarer:

  1. Oj oj! Känner igen det där maniska papperssamlandet!
    Minns vår vårdcentral när vi skulle uppdatera ett friskintyg. Jag hade skrivit ut på datorn på jobbet, alla uppgifter och printat 3-4 ex ( det blir ju alltid fel!)
    Killen i kassan tog betalt 750:- utan att blinka, gick till doktorn och fick signatur och sen skulle det stämplas. Han satte stämpeln uppåner och sa:
    -äh, det får dom ta... Flinande räcktehan mig pappret.
    -jag betalar 750:- för att du ska sätta stämpeln på rätt håll så du är så god och gör om! Väste jag mellan tänderna och räckte honom en ny kopia...

    SvaraRadera
  2. Haha, underbart! Jag känner igen känslan, nåde den som inte tar stämplar och ovikta papper på dödligt allvar! :-)

    SvaraRadera
  3. Hade precis en sån dag igår! Irrandes med papper, sortera, sortera bort ringa vårdcentral, knäppa körkortsfoton, fixa pass till mannen för att kunna göra en kopia för att kunna få ett utdrag ur belastningsregistret mm... Det är skönt det går framåt iallafall :)

    SvaraRadera
  4. Vår väntan är lite annorlunda minsann!

    SvaraRadera